Liten insats, stort inflytande.Kooperativ hyresrätt är en mellanform mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt. Lägenheterna hyrs av en ekonomisk förening som hyresgästerna själva också är medlemmar i. Varje hyresgäst betalar till föreningen en insats och eventuellt en upplåtelseavgift som vid avflyttning återbetalas med det nominella beloppet. Tack vare att hyran är direkt kopplad till insatsen - och kan påverkas genom eget arbete - är hyresutvecklingen för en kooperativ hyresrätt klart gynnsammare än inom hyresrätten. Detta, tillsammans med det faktum att insatsen är väsentligt lägre än för en bostadsrätt, gör den kooperativa hyresrätten till ett intressant alternativ för många äldre som vill få pengar över till annat - och samtidigt ha inflytande över sitt boende, precis som de varit vana vid tidigare i livet.
Det är hyresgästerna själva och deras valda ledamöter som fattar beslut om vilken hyra som skall gälla. Vill de ta en högre hyra för att exempelvis bygga en bastu kan de gemensamt besluta om det.
Kooperativ hyresrätt har funnits i olika former sedan början av 1900-talet. Den mest kända är Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB, som grundades 1916 och som bygger, äger och hyr lägenheter ut i egen regi (”ägarmodellen”). Idag har man 90 000 medlemmar och 8000 lägenheter i Sthlm med omnejd.
Vanligt i Europa.I europeiskt perspektiv är hyreskooperativ sedan länge en vanligt förekommande upplåtelseform. I Danmark t ex är det allmännyttiga bostadsbeståndet ofta förvaltat som kooperativ hyresrätt. I Tyskland är kooperativ förvaltning av såväl kommunala som privata bostäder vanlig. Det är en bevisat effektiv förvaltningsform som, jämfört med traditionell hyresrätt ger medlemmarna ett högre eget ansvar för sitt boende, men med betydligt lägre barriärer och kapitalkrav än för bostadsrätt.
Ett skäl är att kooperativa hyresrätter inte slagit igenom på lika bred front i Sverige är att våra stora kooperativa aktörer, som HSB och Riksbyggen, prioriterat bostadsrätter som länge varit en mer lukrativ upplåtelseform. Ett annat skäl är att det dröjde ända fram till 2002, då lagen om kooperativ hyresrätt (2002:93) trädde i kraft, innan de kommersiella villkoren för en fastighetsägare reglerades på ett betryggande sätt. Till följd av detta har kooperativa hyresrätter förblivit en relativt okänd upplåtelseform för banker och andra kreditgivare, något som naturligtvis hämmat kreditgivningen. På senare tid har dock intresset för kooperativa hyresrätter ökat på ett mycket påtagligt sätt även i Sverige. Orsaken är helt enkelt att den kooperativa modellen överbryggar många av de svårigheter och problem som idag plågar den svenska bostadsmarknaden. |
Två modeller.En kooperativ hyresrättsförening är en ekonomisk förening som hyr ut lägenheter till sina medlemmar. Föreningen är hyresvärd och hyresgästen är medlem i föreningen. Lagen om kooperativa hyresrättsföreningar (2002:93) ger stöd åt två typer av kooperativa föreningar:
Varje medlem ska betala en insats och eventuellt en upplåtelseinsats i samband med att han eller hon får hyra en lägenhet. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder, ansvaret är begränsat till insatsen/det kapital som satsats i föreningen. Till lagtexten. Avtalsstruktur.Utöver lagen om kooperativ hyresrätt (2002:93) regleras kooperativ hyresrätt också av nedanstående avtal, vars syfte är att etablera tydliga och robusta affärsrelationer mellan samtliga inblandade parter:
|
